Guancher och Samer, Teneriffa och Sverige

I vårt temaarbete om Guancherna har vi kunnat skymta vissa likheter med vår egna svenska urbefolkning; Samerna.

Samerna så som Guancherna har en stor tilltro till naturen och dess krafter där olika gudar tillbeds i hopp om att få bättre grödor för att kunna leva så optimalt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Samerna tillber sina gudar genom att en nåjd slår på en trolltrumma och Guancherna utförde också olika ritualer för att tillbe sina gudar bland annat genom att piska vattnet med eukalyptuskvistar i hopp om mer regn.

Samerna använder sig av olika tecken med olika betydelser som de ristar in på sina olika hantverk som de framställer av renhorn, läder, skinn och tenn. Guancherna ristade också in olika sigill och ornament på sina grottors väggar och på sina kläder som hade en koppling till livet de levde. Guancherna var också duktiga hantverkare och använde naturmaterial som lera, sten, trä, och skinn från olika djur.

Förr följde och levde Samerna med sina renar som nomader och försörjde sig genom jakt och fiske. Idag lever samer som övriga svenskar, i hus, och håller på med renskötsel på ett mer moderniserat sätt.

Guancherna var också skickliga jägare och fiskare som levde med sina djur; getter och får.

Samerna har sitt egna språk även kallat samiska, som under en tidpunkt förbjöds av svenskarna i samhället. Idag är samiska ett erkänt språk.

Guancherna hade sitt visselspråk som också förbjöds av spanjorerna men som idag är obligatoriskt i skolan på ön La Gomera och som även går att läsa vidare på universitetsnivå.

http://youtu.be/ESZ5-n_xZrE

Ta del av elevernas härliga bilder av Samer och Guancher målade till en avslappnande Jojk i bakgrunden.

VISSTE DU?

  • Visste du att det samiska sättet att sjunga kallas att JOJKA? Att jojka kan fungera som ett minne, man sjunger om döda personer, glömda platser eller händelser. Förr hade varje människa sin egen sång, jojk.

 

  • Visste du att Guanchernas visselspråk kallas SILBO? Visselspråket används aktivt idag på ön La Gomera och även när grannar ropar på varandra.

 

  • Visste du att den traditionella samedräkten kallas kolt? Kolten används vid dop, begravning, bröllop, konfirmation och andra högtidliga tillfällen. Kolten ser olika ut i olika delar av Sápmi. Den ser också olika ut beroende på vem som bär den, kvinna-man, barn-vuxen osv. Till kolten hör ofta smycken i silver eller tenn, mössa, bälte, skor med skoband, sjal eller barmkläde som knöts över bröstet.

 

  • Visste du att Guancherna hade speciella klädedräkter? Guanchernas klädedräkt bestod avskinn, palmblad och vass. På Teneriffa var man skicklig i att garva skinn och av detta förfärdigade man en slags långskjortor utan ärmar som hölls ihop i midjan av en rem. Klädedräkten hade olika utseende beroende av vem som bar den. Till klädedräkten bar man gärna smycken tillverkade av snäckor. På Teneriffa var skinnmanteln en symbol för omsorg och beskydd.

Förmågor som tränas i samhällskunskap:

Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.

Centralt innehåll som berabetas i samhällskunskap:

Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.

Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

samer