Atomer, molekyler och andra kluriga begrepp

Inom NO-undervisningen gömmer sig mängder av kluriga och svårförståeliga begrepp. När man arbetar med faktatexter inom olika områden så kan man inte nog upprepa och arbeta med de ämnesspecifika begreppen på olika sätt.

Inför området partikelmodeller i kemin så höll jag en rätt traditionell föreläsning. Jag berätta och exemplifierade och vi samtalade om allt från atomer till neutroner. Därefter var det dags för barnen att ta sig an faktatexten tillsammans. Jag delade in eleverna i små grupper som tillsammans fick läsa den faktatext som i flera fall var en repetition av det jag precis berättat. Barnen använde sig av ”Detektiven” och stannade upp vid svåra och lite kluriga ord, som de redde ut i sina grupper.

No1

Jag var ändå inte riktigt nöjd och ville verkligen ge dem ytterligare träning i att ta sig an begreppen: atom, molekyl, grundämne, kemisk förening, elektron, proton och neutron. Jag hade skrivit dessa ord på små kort, dessutom hade jag också skrivit förklaringar av de olika begreppen. Varje grupp fick en uppsättning av begreppskort. Korten fördelades mellan barnen i gruppen som blev uppmanade att läsa begreppet eller förklaringen de hade i sin hand högt för sina kamrater. Diskussionen kom igång och det visade sig att det inte alls var helt givet hur korten hängde ihop trots att vi hade upprepat begreppen flera gånger. Det var väldigt intressant att lyssna till barnens motiveringar över hur korten hängde ihop. De parade ihop korten och jag återkopplade med varje grupp kring hur de hade tänkt.

begreppskort

Därefter fick de limma upp korten på ett papper som vi senare kommer att gå tillbaka till för att ännu en gång repetera dessa ämnesspecifika begrepp.

Atom Odelbar. Minsta beståndsdelen av ett grundämne.
Molekyl Bildas av flera atomer.
Grundämne En molekyl som byggs av likadana atomer.
Kemisk förening Molekyler som byggs upp av olika atomer.
Elektron Negativt laddad partikel i atomen.
Proton Positivt laddad partikel i atomkärnan.
Neutron Neutralt laddad partikel i atomkärnan.

Att förstå en faktatext med hjälp av Reportern och Detektiven

 

Ju äldre eleverna blir, ju fler faktatexter stöter de på som de ska använda sig av för att ta till sig kunskap. Vi tog hjälp av en text från ”En läsande klass” för att träna på hur vi ska ta oss an faktatexter. Texten vi valde var: Östersjön – ett av världens ovanligaste hav

Vi använda oss av en VÖL-tabell för att bearbeta texten.

Innan vi började läsa texten så använde vi klassens samlade kunskaper och skrev ned under Vet, vad vi trodde att vi visste om Östersjön.

Därefter så formulerade vi frågor om vad vi Önskar veta om Östersjön.

När vi hade aktiverat vår förförståelse kring ämnet och alla var nyfikna att ta reda på Varför Östersjön är ett av världens ovanligaste hav, så började vi att läsa.

Vi stannade upp många gånger och fröken Lottis fick hjälpa till och förtydliga och ge eleverna fler bakgrundskunskaper till ämnet. Vi pratade om istiden och hur nedisningen gick till och vilka spår man kan se idag i Sverige av att inlandsisen en gång låg tjock över Sverige. Vi jämförde med hur bergen ser ut i Sverige och hur de ser ut på Teneriffa. Det blev många aha-upplevelser! Vi fortsatte att prata om saltvatten och sötvatten och varför haven är salta medan sjöar är söta. Vi förstod då också begreppet bräckt vatten. Det var många härliga samtal som gav oss mängder av ny kunskap.

När vi hade läst klart texten så återkopplade vi till de frågor vi ställt innan vi började läsa texten och antecknade dessa under Lärt mig. Vi fick svar på många av våra frågor.

 

Östersjön

Lässtrategilektion – Blink blink med stjärnan

Under läsutmaningen har vi arbetat mer intensivt med lässtrategiundervisningen och vi har bland annat lärt oss att använda Spågumman, Detektiven och Reportern genom att arbeta med en text som är hämtad från ”En läsande klass”. Klicka på den röda länken så kommer du till texten.

Blink blink med lilla stjärnan

Läs mer om hur SpågummanDetektiven och Reportern hjälper oss att ta oss an texten i föregående blogginlägg.

Vi började med att sia om vad den här texten kunde handla om genom att enbart att läsa rubriken till texten. Under läsningen använde vi också Detektiven för att reda ut svåra och kluriga ord eller uttryck.

blink blink med stjärnan1

Vi gick sedan igenom de olika frågenivåerna som Reportern ställde sina frågor på:

  • På ytan – här hittar vi svaren på frågorna direkt i texten.
  • Under ytan – här får vi läsa mellan raderna.
  • På djupet – här relaterar vi till oss själva.

Vi läste stycke för stycke och barnen fick själva hitta på frågor kopplade till texten som hjälper dem till att få en djupare förståelse av texten.

reportern1reportern2reportern3reportern4

 

Det var väldigt intressant att se hur olika förförståelse eleverna hade till vintern. De elever som hade egna upplevelser av vintern kunde direkt förstå vart de skulle åka och vad det var mamman gjorde vid bilen. De flesta barn uppvuxna i Sverige kunde direkt relatera till stressen som sker i en familj när man ska iväg tidigt på morgonen och istället för att bara hoppa in i bilen och åka iväg till skolan, så störs morgonrutinen av att nu behöva skrapa rutorna. En av eleverna hade inte upplevt detta då hen inte var uppvuxen i Sverige, utan hens upplevelser till stressen kring att komma iväg snabbt med bilen var att det var dags att åka iväg och handla och att man var tvungen att hinna till affären innan det var dags för bön och allting stänger. Vi har alla olika upplevelser av världen och ingen upplevelse är bättre eller sämre än någon annan, bara annorlunda.