Guancher och Samer, Teneriffa och Sverige

I vårt temaarbete om Guancherna har vi kunnat skymta vissa likheter med vår egna svenska urbefolkning; Samerna.

Samerna så som Guancherna har en stor tilltro till naturen och dess krafter där olika gudar tillbeds i hopp om att få bättre grödor för att kunna leva så optimalt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Samerna tillber sina gudar genom att en nåjd slår på en trolltrumma och Guancherna utförde också olika ritualer för att tillbe sina gudar bland annat genom att piska vattnet med eukalyptuskvistar i hopp om mer regn.

Samerna använder sig av olika tecken med olika betydelser som de ristar in på sina olika hantverk som de framställer av renhorn, läder, skinn och tenn. Guancherna ristade också in olika sigill och ornament på sina grottors väggar och på sina kläder som hade en koppling till livet de levde. Guancherna var också duktiga hantverkare och använde naturmaterial som lera, sten, trä, och skinn från olika djur.

Förr följde och levde Samerna med sina renar som nomader och försörjde sig genom jakt och fiske. Idag lever samer som övriga svenskar, i hus, och håller på med renskötsel på ett mer moderniserat sätt.

Guancherna var också skickliga jägare och fiskare som levde med sina djur; getter och får.

Samerna har sitt egna språk även kallat samiska, som under en tidpunkt förbjöds av svenskarna i samhället. Idag är samiska ett erkänt språk.

Guancherna hade sitt visselspråk som också förbjöds av spanjorerna men som idag är obligatoriskt i skolan på ön La Gomera och som även går att läsa vidare på universitetsnivå.

http://youtu.be/ESZ5-n_xZrE

Ta del av elevernas härliga bilder av Samer och Guancher målade till en avslappnande Jojk i bakgrunden.

VISSTE DU?

  • Visste du att det samiska sättet att sjunga kallas att JOJKA? Att jojka kan fungera som ett minne, man sjunger om döda personer, glömda platser eller händelser. Förr hade varje människa sin egen sång, jojk.

 

  • Visste du att Guanchernas visselspråk kallas SILBO? Visselspråket används aktivt idag på ön La Gomera och även när grannar ropar på varandra.

 

  • Visste du att den traditionella samedräkten kallas kolt? Kolten används vid dop, begravning, bröllop, konfirmation och andra högtidliga tillfällen. Kolten ser olika ut i olika delar av Sápmi. Den ser också olika ut beroende på vem som bär den, kvinna-man, barn-vuxen osv. Till kolten hör ofta smycken i silver eller tenn, mössa, bälte, skor med skoband, sjal eller barmkläde som knöts över bröstet.

 

  • Visste du att Guancherna hade speciella klädedräkter? Guanchernas klädedräkt bestod avskinn, palmblad och vass. På Teneriffa var man skicklig i att garva skinn och av detta förfärdigade man en slags långskjortor utan ärmar som hölls ihop i midjan av en rem. Klädedräkten hade olika utseende beroende av vem som bar den. Till klädedräkten bar man gärna smycken tillverkade av snäckor. På Teneriffa var skinnmanteln en symbol för omsorg och beskydd.

Förmågor som tränas i samhällskunskap:

Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.

Centralt innehåll som berabetas i samhällskunskap:

Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.

Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

samer

 

 

Guancherna inspekterar sin grotta

Nu har vi byggt upp en grotta åt Gara, Jonay och Tinerfe. I och med att det var lite svårt att kunna bygga den av riktig sten i vårt klassrum, så byggde vi den av kartong och svampmålade den. Vi passade också på att dekorera den med våra egna målningar i samma färger som de själva använde.

P1230817 P1230818 P1230819 P1230820

De såg verkligen ut att gilla grottan!

P1230827 P1230828

Tinerfe måste verkligen ha varit trött, för han gick och la sig i grottan och somnade.

P1230858Guancherna klagade på att de var hungriga och ville ha något att äta, så Pernilla tog med dem till kylskåpet för att se vad som fanns där.

P1230837

De var verkligen fascinerade över denna uppfinning som var så kall.

P1230840

Tinerfe satte tänderna i en senapstub som han hittade, men det verkade vara svårsmält!

P1230841

Gara blev bjuden på ett chokladkex som hon inte alls gillade. Hon ville ha gofio. Tyvärr var det inget som fanns på skolan.

De tokiga guancherna fortsatte och undersökte vad som fanns i klassrummet. Gara hittade ett durkslag som hon trodde var en hatt.

P1230845

Barnen försökte förklara vad man använde durkslaget till men de verkade ha mycket svårt att förstå vad man skulle ha det till. Jonay tyckte att det skulle passa perfekt som fiskeredskap eller kanske ett instrument. När Gara tappade durkslaget i golvet så blev hon först väldigt rädd att hon hade haft sönder det. När hon märkte att det höll så blev hon förvånad och fascinerad över det spännande materialet. Barnen berättade att det var gjort av plast som man tillverkade av olja. Jag undrar om guancherna förstod något av det vi sa.

Gara hade med sig en prasslande plastpåse med massor av spännande skatter som hon hade hittat, som hon ville veta vad de var tillverkade av.

P1230851P1230856

En toa rulle var väldigt bra att kika på barnen med tyckte hon. Barnen var duktiga att förklara att den var gjord av kartong som man tillverkade av trä. Hon hade också med sig en konservburk och en glasburk. Tänk att de var gjorda av sten och sand. Det var mycket märkligt!

P1230869

Guancherna verkade nöjda och testade de nya prylarna. De verkade vara uppfinningsrika och istället för att använda dem som vi normalt gör så blev de spännande musikinstrument.

De försvann sedan iväg för att hitta mat. Vi ropade efter dem att de behövde pengar och bankkonto för att kunna få tag i mat. Vi undrar hur det går för dem.

Vi blev i alla fall nyfikna på vad de hade för saker på sin tid och hur dessa har utvecklats till de material och saker som vi har idag. Vi undrar också vad de åt och måste nog testa gofio och se om det var något att ha.

Detta ska vi undersöka den närmaste tiden och givetvis kan vi hitta stöd i kursplanen för vårt arbete.

Förmågor bild

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
  • analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll bild

  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.

Centralt innehåll No

  • Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
  • Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.
  • Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.

Centralt innehåll slöjd

  • Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
  • Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

    Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.

    Förmåga teknik

    analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

    Centralt innehåll teknik

    Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.

    Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.

    Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.

    Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.

Grottbygget

SAMSUNG CAMERA PICTURES

Vi gör en gemensam tankekarta om hur en grotta kan se ut och om hur en grotta kan kännas och gestaltas.

 

Grottbygget är igång nere i 1-3:s klassrum. Alla hjälps vi åt, både förskolan och skolbarn, för att åstadkomma en igenkännande boplats till Gara, Jonay och Tinerfe.

Innan vi satte igång med grottbygget pratade vi om hur guanchernas boplats såg ut. Eftersom vi i 1-3 har arbetat en hel del med ordklasser så började vi med att beskriva grottan med hjälp av olika adjektiv. Därefter fortsatte vi prata om hur guanchernas boplats kunde jämföras med vårt eget boende i nutid. De hade tex en speciell plats för att sova på där de boade och gjorde det mjukare med hjälp av skinnet från får eller get, dvs den boskap som fanns i deras närhet. De hade också en speciell plats i grottan där de förvarade sin mat, som gofio, kött, fisk och ett annat utrymme där de förvarade sina redskap och spjut och ytterligare ett till sina kläder och smycken. Till sist så hade de också en plats för eldstad och förberedande av mat och vissa grottor kunde även ha uthuggna sittplatser ut ifrån grott väggen. Dessa olika rum i grottan kunde eleverna direkt dra paralleller till dagens rum i hemmet, dvs. sovrum, kök, vardagsrum, garage samt kylskåp och garderober. Guancherna ville precis som vi göra sin boplats till sin egen genom att de t.ex. ristade in olika sigiller och ornament på väggarna, oftast i färgerna röd, gul och svart. Guanchkungarna kunde också synliggöra att det var deras boplats genom att rista in och måla sina väggar i grottan med samma sigill som de själva hade målat på sig själva, både på kroppen och på sina kläder för att tydliggöra sitt tecken som stod för kung – mencey.

SAMSUNG CAMERA PICTURES

Kartong är lättare än sten.

SAMSUNG CAMERA PICTURES

Vi fortsatte att prata om vilket material vi skulle kunna ersätta sten med och vi bestämde oss för att stora kartongbitar hade både en bra form och en neutral färg. Vi kunde inte använda oss av lim eller annat nutida fästande material för att sätta ihop kartongbitarna med varandra utan vi valde att istället använda snöre för att binda samman de olika väggarna till grottan. En elev drog direkt en koppling till forntiden där olika djursenor eller trådar gjorda av ull användes för att sätta samman olika saker.

SAMSUNG CAMERA PICTURES

Äldre hjälper yngre med knyttekniken.

SAMSUNG CAMERA PICTURES

Skära ut rätt form på taket behövs också för att ge grottan dess rätta form.

 

Bygget satte igång med en iver och målmedvetenhet om att färdigställa en boplats till de stackars guancherna som vi hade hört irra omkring inne i Los Cristianos på jakt efter boende.

En elev uttryckte sig:

– Stackars guancherna, tänk om de dödar en hund för att de är så hungriga.

Fortsättning följer….

Centralt innehåll för åk 1-3 som bearbetats i ämnena:

Svenska

Språkets struktur; stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Bild

Teckning, måleri, modellering och konstruktion.

Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Samhällskunskap

Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.

Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.

Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.