Nyfikna barn upptäcker, utforskar och undersöker sin omvärld

Förväntansfulla barn och föräldrar mötte oss idag vid busshållplatsen inför dagens utflykt som tog oss till Santa Cruz och Museo de la Naturaleza y el Hombre. Idag var dagen då vi skulle undersöka hur det faktiskt förhöll sig med guancherna och vilka lämningar som finns från guanchernas tid på Teneriffa.

Barnen var verkligen nyfikna och sög i sig allt de fick se och ständigt hördes kommentarer som kopplade det de såg med upplevelser som de haft i mötet med våra guancher Gara, Jonay och Tinerfe.

Många ville berätta hur man balsamerade guancherna.

Många ville berätta hur man balsamerade guancherna.

Detta är en av storylinens oerhörda fördelar. Under arbetets gång väcks frågor och funderingar som delvis besvaras och undersöks och nu avslutas med en jämförelse med verkligheten. Det underbara med det här arbetet är att alla har varit med utefter sina förutsättningar. Allt ifrån de små förskolebarnen till de stora skolbarnen har utmanats på sina egna nivåer och alla har tagit med sig upplevelser och lärande som berikat deras värld. Jag tror allt att vi lagt grunden för en blivande arkeolog och en och annan historieprofessor.

Läskiga kranium

Läskiga kranium

Stora och små myser som vanligt ihop.

Stora och små myser som vanligt ihop.

SAMSUNG CAMERA PICTURES

Tänk att få se en äkta guanchmumie!

Tänk att få se en äkta guanchmumie!

Läskigt

Läskigt

Så här malde guancherna sitt gofiomjöl.

Så här malde guancherna sitt gofiomjöl.

SAMSUNG CAMERA PICTURES

Så här såg grottmålningarna ut

Så här såg grottmålningarna ut

Efter museet åkte vi vidare uppåt norr och den trollska Anaga skogen. När vi klev av bussen möttes vi av ett lätt duggregn och dimmslöjor som omslöt oss. Från träden hängde skägglaven i långa slingor. När vi berättade att skägglaven var helt beroende av ren luft för att kunna överleva tog barnen djupa andetag och njöt av den rena friska luften.

Vår plan var att vi skulle äta utomhus, men vår rådige rektor fixade snabbt och lätt så att vi kunde sitta i ett eget rum i anslutning till det mysiga caféet. Ägaren till caféet kom till och med och bjöd på ett speciellt bröd från trakten. Vilken gästfrihet!

För att hålla kylan och fukten på avstånd så tog vi på oss allt vad vi hade. Några svepte in sig i handdukar och även en badrock kom väl till pass.

20150318_141108

20150318_144743

20150318_143127När vi väl började vår promenad så började solens strålar kika igenom molnen och ett glittrande solljus trängde igenom trädens grenar. Stora och små tog varandra i händerna och vi påbörjade sinnenas promenad. Skyltar var uppsatta utmed vår väg där vi uppmanades använda våra sinnen. Tänk att det luktade pestopasta i skogen! Fåglarna kvittrade och en storslagen utsikt mötte oss. 20150318_142933

20150318_142904

Vi kände på trädens textur, klappade på den mjuka mossan och till slut klafsade vi i den kladdiga leran. Inte lika trevligt så klart! Jag hörde inte ett enda gnällande från barnen när vi tog oss fram genom leran utan det var mest fniss och kommentarer mellan kamraterna som: Kom, räck mig din hand så ska jag hjälpa dig. Sätt din fot här, så blir du inte lerig och så vidare. Jag måste bara säga det att jag blir så rörd och stolt över vilka fina och omtänksamma barn vi har på skolan.

20150318_141142Leriga och fnissiga steg vi sedan på bussen för att åka vidare till Terisitas stranden. På vägen åkte vi på vindlande vägar med storslagen natur.20150318_155440

20150318_152918

Vilken fantastisk utsikt vi hade från bussen. Hade vi kommit till Nangijala eller var vi mitt i en scen från Sagan om ringen?

Här väntade ju ett efterlängtat glass stopp med lek på stranden.

20150318_162407

SAMSUNG CAMERA PICTURES

20150318_164607SAMSUNG CAMERA PICTURES

20150318_161846

Terisitas stranden var oerhört vacker med sand direkt från Sahara.

20150318_162139

 

SAMSUNG CAMERA PICTURES

 

20150318_163901

En glass sitter aldrig fel.

Våra barn, vårt hopp!

Våra barn, vårt hopp!

Vi har haft en fantastisk dag med underbara barn. Extra hjärtevärmande är det att se hur förskolebarnen har en minst lika naturlig plats längst bak i bussen. De små höll låda och gosade med sina stora kompisar.

Kärlek till slut!

Så spännande! Ett nytt meddelande från Ashaman till Gara, Jonay och Tinerfe.

 

I fredags var det dags för oss att äntligen visa vad vi hade lärt oss om guancher och vi hoppades så att vi hade lärt oss tillräckligt för att Gara och Jonay skulle få evig kärlek och att Tinerfe skulle kunna fortsätta vara kung på Teneriffa.

P1240194

Vi följde med guancherna ner till stranden och Gara pratade om de lerkrukor hon hade visat oss hur vi skulle göra. Innan lerkrukorna var uppfunna så använde människorna den kupade handen, vilket vi nu också skulle göra. Vi blev uppdelade i tre lag: Garas lag, Jonays lag och Tinerfes lag. Vi skulle tävla mot varandra och fylla en spann med vatten på kortast möjlig tid. Vi hämtade vatten från havet och tömde vattnet i en spann längre upp på stranden. Det vinnande laget blev belönat med en snäcka.

P1240196P1240203P1240210P1240205

Vi gick sedan vidare utmed vår härliga strandpromenad och nästa uppdrag blev att visa på guanchernas eget speciella språk Silbo, visselspråket. Vi fick tre kex var som vi skulle äta upp så snabbt som möjligt och sedan skulle vi vissla. Kaksmulorna sprutade ur de trutande munnarna, men sedan lyckades en liten vissling komma fram vilket även det gav det vinnande laget en snäcka.

P1240217P1240216P1240211P1240214P1240215P1240213

Solen gassade från en klarblå himmel och vi traskade vidare söderut på strandpromenaden. Nästa uppdrag blev att visa vad vi hade lärt oss om de material vi har idag som behöver tas om hand och återvinnas. Barnen hade goda kunskaper och kunde lätt sortera, även kluringen batterier hanterades rätt.

 P1240240

När de mäktigaste guancherna dog så balsamerades de precis som man gjorde i Egypten. Tävlingen gick ut på att snabbast möjligt linda in en kompis i toalettpapper och svara på vad man fyllde den döda kroppen med.

P1240231P1240224P1240229

Vi gick vidare och hamnade vid frågesportstrappan där lagen fick svara på kluriga frågor som handlade om guancher och annat som vi knutit ihop med guancherna under arbetets gång. Ett rätt svar gav ett steg uppåt i trappan och försten upp blev vår vinnare i grenen.

P1240242P1240243

Vi hastade vidare då tiden började rinna ut. Vi var tvungna att bli klara med våra uppdrag innan solen stod som högst på himlen.

Vi fick byta ut våra snäckor mot några konstiga tecken. Sammanlagt skulle vi få sju tecken, dessa tecken skulle dechiffreras och bilda ett ord.

P1240246P1240247Ingen hade fått sju tecken, så vi fick springa och hämta ytterligare tecken tills vi hade sju stycken.

P1240245

Sedan skulle dessa omtolkas till bokstäver som skulle bilda ett ord. Det var riktigt klurigt, men till slut lyckades vi tyda ut ordet BRÖLLOP. Gara och Jonay blev översvallande lyckliga att de skulle få gifta sig. Barnen pyntade guancherna i vackra band, så de blev riktigt bröllopsfina.

Vi hittade en vacker klippa vid havet där Tinerfe vigde Gara och Jonay. De fick lova varandra evig kärlek i det här livet och nästa.

P1240251

P1240254

Där efter bjöds det till bröllopsfest med grillad korv.

Vilken fantastisk dag och vilka fantastiska elever vi har!

Guancher och Samer, Teneriffa och Sverige

I vårt temaarbete om Guancherna har vi kunnat skymta vissa likheter med vår egna svenska urbefolkning; Samerna.

Samerna så som Guancherna har en stor tilltro till naturen och dess krafter där olika gudar tillbeds i hopp om att få bättre grödor för att kunna leva så optimalt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Samerna tillber sina gudar genom att en nåjd slår på en trolltrumma och Guancherna utförde också olika ritualer för att tillbe sina gudar bland annat genom att piska vattnet med eukalyptuskvistar i hopp om mer regn.

Samerna använder sig av olika tecken med olika betydelser som de ristar in på sina olika hantverk som de framställer av renhorn, läder, skinn och tenn. Guancherna ristade också in olika sigill och ornament på sina grottors väggar och på sina kläder som hade en koppling till livet de levde. Guancherna var också duktiga hantverkare och använde naturmaterial som lera, sten, trä, och skinn från olika djur.

Förr följde och levde Samerna med sina renar som nomader och försörjde sig genom jakt och fiske. Idag lever samer som övriga svenskar, i hus, och håller på med renskötsel på ett mer moderniserat sätt.

Guancherna var också skickliga jägare och fiskare som levde med sina djur; getter och får.

Samerna har sitt egna språk även kallat samiska, som under en tidpunkt förbjöds av svenskarna i samhället. Idag är samiska ett erkänt språk.

Guancherna hade sitt visselspråk som också förbjöds av spanjorerna men som idag är obligatoriskt i skolan på ön La Gomera och som även går att läsa vidare på universitetsnivå.

http://youtu.be/ESZ5-n_xZrE

Ta del av elevernas härliga bilder av Samer och Guancher målade till en avslappnande Jojk i bakgrunden.

VISSTE DU?

  • Visste du att det samiska sättet att sjunga kallas att JOJKA? Att jojka kan fungera som ett minne, man sjunger om döda personer, glömda platser eller händelser. Förr hade varje människa sin egen sång, jojk.

 

  • Visste du att Guanchernas visselspråk kallas SILBO? Visselspråket används aktivt idag på ön La Gomera och även när grannar ropar på varandra.

 

  • Visste du att den traditionella samedräkten kallas kolt? Kolten används vid dop, begravning, bröllop, konfirmation och andra högtidliga tillfällen. Kolten ser olika ut i olika delar av Sápmi. Den ser också olika ut beroende på vem som bär den, kvinna-man, barn-vuxen osv. Till kolten hör ofta smycken i silver eller tenn, mössa, bälte, skor med skoband, sjal eller barmkläde som knöts över bröstet.

 

  • Visste du att Guancherna hade speciella klädedräkter? Guanchernas klädedräkt bestod avskinn, palmblad och vass. På Teneriffa var man skicklig i att garva skinn och av detta förfärdigade man en slags långskjortor utan ärmar som hölls ihop i midjan av en rem. Klädedräkten hade olika utseende beroende av vem som bar den. Till klädedräkten bar man gärna smycken tillverkade av snäckor. På Teneriffa var skinnmanteln en symbol för omsorg och beskydd.

Förmågor som tränas i samhällskunskap:

Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.

Centralt innehåll som berabetas i samhällskunskap:

Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.

Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

samer