Lässtrategilektion 4 – Läslogg

Lässtrategilektion 4 – Detektiven

Vi fortsätter vår lektionsserie och jag frågade eleverna på vilket sätt de kan använda sig av Detektiven i sin läsning och jag fick en härlig respons där alla eleverna visade på kunskaper om strategin, vilket var ett av målen. Vi detta tillfälle delade jag ut texten till eleverna som fick sitta i par samt en läslogg till varje par där eleverna uppmanades om att anteckna ner de ord som vi kom att uppmärksamma under högläsningen. En av eleverna var noga med att fråga om de inte skulle få varsitt Detektiven-kort också, som tidigare. Det är ordning och reda på mina studenter.

Eleverna ombads att använda strategin Spågumman i inledande syfte för att förutspå den kommande texten. Då kapitlets titel hade en ganska diffus rubrik blev det en intressant ”tänka högt” sekvens där eleverna egentligen inte alls var i närheten av själva meningen med titeln men det var intressant att se hur de resonerade ihärdigt utifrån sina egna erfarenheter. Därefter ombads de att titta på bilderna och fick på så sätt en del nya idéer om vad kapitlet kunde tänkas handla om kopplat till titeln. Inte heller här var de i närheten av det egentliga budskapet i titeln men ett gott försök räcker långt.

Högläsningen började och eleverna höjde sina Detektiven-kort vid endast fyra tillfällen, vilket jag själv blev lite fundersam kring då jag i förväg hade gått igenom texten och uppmärksammat en del ord som jag kunde tänka mig att de skulle stanna vid. Här fick jag själv syn på vilka förutfattade meningar man som vuxen ibland kan skapa kring barns kunskaper, och jag fick även syn på att vissa ord som jag hade förutspått att eleverna skulle uppmärksamma i själva verket var nyare för mig än för dem, ord som t.ex. dataserver m.fl.

Efter hela kapitlet hade bearbetats gjorde vi en snabb återkoppling till vilka olika sätt vi hade varit detektiver på och sedan tittade vi igen på de tre stora ordklasserna, substantiv, verb, och adjektiv och hjälptes åt att kategorisera ordet ”reportage” i rätt ordklass. Lektionen avslutades med att eleverna fick fortsätta att vara Detektiver i sin egen individuella läsning och noterbart är att nu stannar eleverna upp och uppmärksammar orden i sin text oftare istället för att bara mekaniskt läsa vidare. Nu vill de veta för att kunna fortsätta sin läsning mot högre nivåer.

IMG_0137

IMG_0135

 

IMG_0138

Lässtrategilektion 3 – Detektiven och ordklasser

Lässtrategilektion 3 – Detektiven

I detta moment fick alla elever ta sina Detektiven-stenciler ifrån sin individuella läsning och välja ut ett ord som de ville diskutera och uppmärksamma. Ord som; träns, Bassett-hund, sveper, tygstycke, och övergiven, togs upp i gruppen. Strategin användes genom att eleverna fick hjälpa varandra utifrån sina egna kunskaper om orden samt att jag som lärare fick slå upp något ord i ordlistan.

Därefter återkopplade vi ordens tillhörighet till olika ordklasser, som vi tidigare har berört och som jag kände behövde få en repetition, där eleverna fick placera in orden i de olika klasserna. Inte helt enkelt till en början.

IMG_0121 IMG_0120

 

Lässtrategilektion 2 – Detektiven

Lässtrategilektion 2 – Detektiven

Detta tillfälle började vi med att återkoppla till det vi hade lärt oss vid förra lektionen genom att gå igenom tillsammans hur man kan använda sig av strategin i sin läsning genom:

*att läsa om avsnittet och söka efter ledtrådar i texten

*att söka information i bilderna

*att läsa vidare och se om det kommer en förklaring

* att jämföra med andra ord

*att fråga någon, fröken eller kompis, eller slå upp ordet i en ordlista

Jag började med att dela ut läsmaterial där eleverna i par fick titta på bilder och titel för att förutspå vad kapitlet skulle kunna handla om. Jag betonade för eleverna, vilket de själva redan uppfattat, att här använde dem strategin Spågumman. Därefter så fick de varsitt inplastat kort på Detektiven och ombads hålla upp detta kort under högläsningen vid ord och uttryck de inte förstod.

IMG_0116

Eleverna var beredda och det blev många intressanta ord som det flaggades för där eleverna själva var den bästa hjälpen till varandra. Ibland fick jag fylla i eller demonstrativt söka upp ordet i ordboken och där guidade eleverna mig genom att t.ex. säga:

Fröken, det börjar på ”H” och sen kommer ”E”. Detta för att jag lättare skulle hitta i ordboken då vi vid förra lektionen hade pratat om att orden kommer i bokstavsordning.

Jag valde att låta eleverna arbeta vidare i par och hjälpa varandra med ordens betydelse vilket kändes mest gynnsamt i denna lärandesituation då alla eleverna aktiverades och fick diskutera med varandra vilket forskningen också hävdar ”uppnår en djupare och mer kvardröjande ordinlärning.” (Ordförrådets betydelse för läsning, Christina Wiklund)

IMG_0136

Det var väldigt intressant att få delta objektivt i elevernas diskussioner där t.ex. ordet ”våg” beskrevs som ”något som hade med balans att göra” med referenser ifrån en lektion om likhetstecknet i matematik till ”något som liknade en kvadrat och som fanns hemma hos mormor och som ibland visade siffror” med referenser ifrån det vardagliga livet.

En ”anslagstavla” var lätt att referera till medan en ”annons” behövde en mer ingående förklaring och jämförelse ifrån det vardagliga livet, däremot var det ingen som reagerade på ordet ”böteslapp”. Undrar hur det kan komma sig?